Överdirektörens översikt
Utsläppshandel och elpriser syntes ofta i nyhetsrubrikerna under 2007. Utsläppshandel som medel till att bromsa klimatförändringar användes inom Europeiska unionen redan för tredje året. Den relativt generösa tilldelningen av utsläppsrätter under EU:s första interna utsläppshandelsperiod syntes i slutet av perioden i priset på utsläppsrätter som sjönk till under en euro. Uppmärksamheten riktades redan till den kommande Kyotoperioden där de noterade priserna på utsläppsrätter rörde sig runt 20 euro.
Hos Energimarknadsverket var 2007 ett år med brådskande uppgifter inom utsläppshandeln. Förberedelserna inför den fem år långa Kyotoperioden med start i början av 2008 innebar att verket skulle behandla ansökningar om utsläppstillstånd från cirka 600 finländska verksamhetsidkare som omfattas av utsläppshandeln samt utveckla utsläppshandelsregistret till att motsvara kraven från Kyotoperioden.
Efter avregleringen av elmarknaden har elförbrukarna varit tvungna att vänja sig vid att elpriset varierar som följd av förändringar i de faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan. Elpriset rörde sig även 2007. Utvecklingen i början av året med svagt sjunkande priser byttes i slutet av året till en höjning som förebådade Kyotoperiodens början med höjda priser på utsläppsrätter samt den ökade efterfrågan under vintern. Den milda vintern i Norden och de fyllda vattenreservoarerna dämpade dock priserna.
Småförbrukarna har haft svårt att förstå utvecklingen av minutpriserna på el och de faktorer som påverkar priserna. Det partipris som varje dag och timme bestäms på den nordiska elbörsen varierar ibland kraftigt och ändringarna i minutpriserna motiveras med denna utveckling. Minutpriserna baserar sig dock inte direkt på partiprisernas dagsnoteringar utan prissättningen baserar sig på olika anskaffnings- prissättnings- och hedgingstrategier. Undantaget till detta utgör de elförsäljningsprodukter som är bundna till partipriset på el och där kunden förutom partipriset också betalar en viss marginal. Dessa produkters andel av den el som säljs till småförbrukare har hittills varit liten.
Elmarknaden är en utmaning för Energimarknadsverkets rådgivnings- och informationsverksamhet. Verkets namn i sig tyder på att verket övervakar och sysslar med marknader i första hand. I verkligheten koncentrerar sig verkets befogenheter huvudsakligen till den el- och naturgasnätsverksamhet som fungerar som monopol. Verket kan dock påverka parti- och minutpriserna på el genom att säkerställa att prissättningen av nättjänster och nätinnehavarnas övriga sätt att verka främjar en fungerande marknad och konkurrensen på marknaden.
Elmarknaden fungerar inte ordentligt om inte köparna också är aktiva och tvingar försäljarna att konkurrera med varandra. Detta förutsätter att köparna är medvetna om såväl sina möjligheter att agera på elmarknaden som alternativa försäljare och prisofferter. Energimarknadsverket har ökar småförbrukarnas möjligheter att jämföra elleverantörernas priser genom att starta webbtjänsten www.sahkonhinta.fi. Tjänsten har varit populär och det har gjorts cirka två och en halv miljoner sökningar på sidorna.
Som motvikt till de föränderliga elenergipriserna har priserna på elöverföring varit stabila. Den första tillsynsperioden på tre år slutade vid utgången av 2007. Erfarenheterna av det nya systemet för reglering av skälig prissättning av överföring har varit positiva. Modellen där tillsynen sker på förhand har gjort regleringen mer förutsägbar för nätoperatörerna, onödiggjort enstaka klagomål och utredningar gällande överföringspris samt möjliggjort en logisk utveckling av tillsynsmodellen under tillsynsperioden. Under den första tillsynsperioden har realpriset på elöverföring sjunkit varje år. Prissänkningens storlek har varierat mellan 0,6 och 3,3 procent.
När det gäller el- och naturgasnätsverksamhet är Energimarknadsverkets uppgift att se till att nättjänster erbjuds effektivt, tillförlitligt och till ett skäligt pris. Skäligt pris innebär att priset på nättjänster är rätt i förhållande till prestationerna och deras kvalitet. Under den andra tillsynsperioden som inleds i början av 2008 främjas effektiviteten genom att man skapar effektivitetsincitament för nätinnehavarna. I och med samhällets ökade elberoende har elnätets leveranssäkerhet och elkvaliteten blivit viktiga frågor. För att förbättra dessa har man infört ett kvalitetsincitament i tillsynsmodellen.
I det större perspektivet knyter Energimarknadsverkets olika verksamhetsområden till varandra. Elproduktionens och -konsumtionens utveckling påverkar näten och överföringsbehovet. Också lösningarna inom elproduktionen påverkar försäljningen av naturgas och utvidgningen av överföringsnätet. Både el- och naturgasmarknaderna påverkas av utsläppshandeln och lösningarna som gäller den. Påverkan sker också i andra riktningen. Att förstå och beakta dessa beroendeförhållanden samt främja fungerande marknader är en utmaning för Energimarknadsverket när det gäller tillsynen av el- och naturgasmarknader och myndighetsåtgärderna inom utsläppshandeln.
Asta Sihvonen-Punkka
Överdirektör